I sin utrikesdeklaration i riksdagen på onsdagen undvek utrikesminister Carl Bildt (M) att nämna antiromanismens framfart och att romerna lever i fara i flera av EU:s medlemsstater.
Det vittnar om brist på engagemang och förståelse för romernas allvarliga situation i Europa. I dialog med sina ministerkollegor i Europa har Bildt inte, såvitt är känt, uttryckt Sveriges kritik mot dem som ger rasismen ett ansikte. Han har inte fördömt den omänskliga och primitiva behandling som Ungern och andra länder utsätter sina romer för. Han har inte påpekat, att man inte löser romernas utsatthet och elände med fortsatt svek och negligering. Carl Bildt verkar inte förstå att romernas utsatthet är Europas sak, och att romer är en del av Europas historia. I vissa EU-länder betraktas romernas utanförskap och sociala misär inte som landets angelägenhet. Romer får i stället själva skulden för sin miserabla tillvaro och man försöker sopa bort dem från landets karta genom att neka dem en rättvis och human existens.
Det är samma strategi som den svenska maktapparaten hade med sin organiserade och legaliserade diskriminering mot svenska romer och resande fram till 1960-talet, då Katarina Taikon med flera fick regeringen att ändra kurs. Rasism och främlingsfientlighet sprider sig som en farsot runt om i Europa. Den ungerska högerextremistiska och fascistiska rörelsen Jobbik, som gör fientliga utfall mot romer och judar, får allt fler anhängare. Styrande och media i landet går i deras fotspår och ger dem näring som resulterar i grova övergrepp och mord. Romer och judar är på nytt måltavla för en hets- och hatpropaganda, precis som under Hitlers skräckvälde.
I Italien och Frankrike bedrivs en hetsjakt på romer, som i flesta fall kommer till landet för att söka en fristad. De har flytt hals över huvud från sina hemländer för att undgå diskriminering och fattigdom – men inte minst från hotet att lemlästas och dödas. I Sverige tas generella kollektiva beslut vid asylärenden för romer, som flytt från människoslakten och krigen i forna Jugoslavien under 1990-talet. Många får ingen individuell och regelrätt prövning, utan skickas ut ur landet. Diskrimineringen på bostads- och arbetsmarknaden är ett faktum. Naturligtvis är det inte bara romer som utsätts för en systematisk marginalisering. Allt fler invånare i vårt land tvingas till utanförskap, som kan leda till psykisk ohälsa, drogmissbruk och kriminalitet.
Vi som engagerar oss och arbetar mot orättvisor och främlingsfientlighet reagerar med avsky och sorg på den rasism och den ondska som härjar fritt i flera av Europas länder i dag. Vi kräver att EU, regeringar, myndigheter och människor med rättvisepatos och ett civiliserat tänkande skärper sin kritik i ord och handling mot hatterror på romer, judar och muslimer i ett Europa som borde ha tagit lärdom av nazisternas grymheter och galenskap. Sverige måste nu med kraft ta sitt ansvar och agera genom att sätta hård press på stater som begår avskyvärda övergrepp på demokratins och EU:s elementära värden, lagar och förordningar. Om inte, är risken stor att vi snart är tillbaka i 30- och 40-talets Europa.
Hans Caldaras & Rosa Taikon
