Kommunalrådet i Katrineholm, Göran Dahlström, välkomnar förslaget att Migrationsverket ska kunna tvinga kommuner att ta emot flyktingbarn som kommer ensamma till Sverige.
Kommunen har tidigare sagt nej till att ta emot flyktingbarn som kommer ensamma och har sedan förra året inte något avtal med Migrationsverket. Är man inte solidarisk och tar sitt ansvar i de här frågorna, då måste någon annan gå in och bestämma. Och det kan hända att Katrineholm får ta emot ensamkommande barn fastän att vi redan tar ett stort ansvar. Men man måste ta ett nytt grepp i den här frågan, annars blir vi bara ett antal som tar det ansvaret, säger Göran Dahlström. Det tvång regeringen vill införa skulle innebära att Katrineholm kan bli tvungna att ta emot ensamkommande barn trots att kommunen valt att inte skriva något frivilligt avtal med Migrationsverket. Förslaget grundar sig i att man med det frivillighetssystem som finns idag inte har tillräckligt många asylplatser än vad man inom en snar framtid kommer att behöva.
Katrineholm kommunstyrelseordförande hoppas att tvånget ska leda till att fler kommuner än idag delar på ansvaret att ta emot flyktingar. Det är bra om migrationsverket får tag i de kommuner som överhuvudtaget inte tar emot några flyktingar, säger Göran Dahlström. Men Folkpartiets Ewa Callhammar, oppositionsråd i Katrineholms kommun, tycker däremot inte att ett tvång är någon bra idé. Nej det tycker jag kommunerna själva ska kunna avgöra. Och vad gäller Katrineholm kommer vi nästa år ta emot 350 barn till de somaliska föräldrar som redan finns i Katrineholm. Så jag tycker att vi redan tar vårt ansvar. Och vi måste kunna se till att de här föräldrarna kommer ut i arbete.
Tidigare 14/10
Migrationsverket ska kunna tvinga en kommun att ta hand om ensamkommande barn som söker asyl i Sverige. Det föreslår enmansutredaren Göran Ewerlöf i en utredning som beställts av migrationsminister Tobias Billström.
Tvånget ska enligt Ewerlöf ses som en möjlighet i sista hand. I första hand ska Migrationsverket liksom hittills söka nå frivilliga överenskommelser med kommunerna. Sådana avtal finns nu med 204 av 290 kommuner. Migrationsverket ska kunna placera ensamkommande barn både i kommuner som inte träffat någon överenskommelse med verket om ett mottagande, och i kommuner som har en överenskommelse men som för tillfället inte har några lediga platser. Verket ska enligt den nya lagen, som föreslås träda i kraft den 1 januari 2013, inte behöva åberopa några särskilda skäl för att tvinga en kommun att ordna ett mottagande. Göran Ewerlöf säger att han har varit bakbunden av direktiven, enligt vilka utredaren skulle undersöka möjligheten att öka tvånget på kommunerna att ställa upp.
Det har inte handlat om att ta ett helhetsgrepp kring problematiken om ensamkommande barn, som ansvarsfördelningen mellan stat och kommun, finansiering, lämpliga boendeformer och andra möjligheter än tvångsåtgärder, säger han. Enligt migrationsminister Tobias Billström kommer regeringen att föreslå en sådan lag från 2013. Jag har alltid förespråkat frivillighet som en första väg men när vi nu konstaterar att vi fortfarande inte får ihop tillräckligt antal platser i kommunerna, måste Migrationsverket som sista utväg ha möjlighet att kunna placera även i kommuner som inte har avtal med verket, säger han. Billström anser att möjligheten till tvång måste finns som en yttersta åtgärd. Mitt ansvar som minister är att se till att asylprocessen och mottagningssystemen fungerar tillfredsställande som riksdagen beslutat. Eftersom det inte sker i dag måste vi göra något åt situationen. Samtidigt säger Tobias Billström att frivillighet bör vara rättesnöret.
Vill kommunerna utöka antalet platser kommer det här (tvångsmöjligheten) inte att behöva användas, säger han. Tvång är inte en lösning som långsiktigt är bäst för de ensamkommande barnen. Det är Sveriges Kommuner och Landstings reaktion på utredningsförslaget. Om barnen ska kunna känna trygghet och tillit är det viktigt att de känner sig välkomna till den anvisade kommunen. Det finns bra förutsättningar för att kunna ge ett värdigt mottagande även efter ett uppehållstillstånd, som cirka 75 procent av barnen får, säger Lennart Gabrielsson, vice ordförande för SKL. Enligt Gabrielsson har cirka 240 kommuner i landet nu ett mottagande. Samtidigt anser SKL att det behövs en bred översyn av hela mottagningssystemet. Men utredningsdirektiven har inte tillåtit utredaren att se till helheten, säger Lennart Gabrielsson.
