De papperslösa Iranierna i kampanjen Misstro oss inte! får motta dödshot från regimvänliga landsmän och lever i ständig rädsla för att deras familjer ska råka illa ut.
Gruppen försöker se positivt på framtiden eftersom Migrationsverket arbetar med att ompröva deras ärenden, berättar Mehdi Sheikhnajdi, ordförande i kampanjen. Kampanjen består av ett 60-tal papperslösa iranier som kämpar för att få uppehållstillstånd i Sverige och är nu inne på fjärde månaden. Den har sin bas i Smyrnakyrkans lokaler. I maj åkte de till Stockholm och demonstrerade vid riksdagen. Migrationsverket bestämde så småningom att ompröva samtligas utvisningsbeslut, men utredningarna dröjer. Vi får inga riktiga svar från Migrationsverket, säger Mehdi Sheikhnajdi.
Han berättar att flera i gruppen har fått ta emot personliga dödshot via internet och dessutom oroar de sig för sina familjer som finns kvar i Iran. Min far har blivit hämtad av polisen ett par gånger och blivit pressad av dem. Och det är flera här som har familjer som har blivit förhörda och pressade i flera timmar. Alla våra namn finns på internetsidor som stödjer regimen och den iranska regimen vet vilka vi är.Reza Yekehzare, som är talesperson för gruppen, berättar att de har fått meddelanden från enskilda personer i Iran om hur de kommer att bli behandlade om de kommer tillbaka. De har även fått veta direkt från myndigheter där att de kommer att straffas om de återvänder. Just nu ligger deras ärenden öppna hos Migrationsverket, men besked väntas inte förrän efter sommaren. Under tiden fortsätter deras kampanj i Smyrnakyrkan.
Tidigare 31/5
Efter en månad avbröts i går hungerstrejken på Gustav Adolfs torg. Nya besked från Migrationsverket har gett iranierna hopp om asyl.
Vi har fått ett muntligt besked om att våra ärenden ska granskas på nytt. Dessutom ska vi få juridisk hjälp, säger Aida Najafi. Hon är 28 år och har bott i Sverige i sex år. Tillsammans med sina landsmän inledde hon redan i april protesterna med en sittstrejk i Smyrnakyrkan. För att få mer uppmärksamhet flyttade de den 2 maj ut till tält på Gustav Adolfs torg samtidigt som de slutade att äta. Det har varit jobbigt. I dag känner mig glad, men är också väldigt trött och svag, säger Aida Najafi, som fick läggas in på sjukhus sedan hon drabbats av yrsel och illamående.
Hundratals iranier i Sverige lever sedan länge i ovisshet och ständig rädsla. Migrationsverket säger nej till deras ansökan om uppehållstillstånd, men ingen utvisas för närvarande till Iran på grund av situationen i landet. Nu har vi fått stöd av flera politiker och hoppas på det bästa, säger Aida Najafi. Under onsdagen åker en grupp av de hungerstrejkande till Stockholm för att besöka riksdagen. De planerar också att demonstrera mot den senaste tidens avrättningar utanför Irans ambassad. Från torsdag planerar vi att fortsätta vår aktion i Smyrnakyrkan, säger Aida Najafi.
Tidigare 27/5
De papperslösa iranier som demonstrerar på Gustaf Adolfs torg i Göteborg har hamnat i en märklig situation. De saknar rättigheter i Sverige men det är ändå omöjligt för polisen att skicka dem till Iran.
Mehdi leder den iranska hungerstrejken på Gustaf Adolfs torg. Han har varit i Sverige i åtta år och jobbat den mesta tiden, som pizzabagare, städare och nu kör han svarttaxi på nätterna. Ibland blir han stoppad av polisen för att han kör svarttaxi. Men eftersom han saknar de sista fyra siffrorna i personnumret kan de inte kräva honom på pengar. Och gränspolisen kan inte gripa och skicka tillbaka honom eftersom den iranska ambassaden inte utfärdar något pass. De iranska myndigheterna har inte utfärdat passhandlingar till sina medborgare, säger Lars Skoglund, chef för gränspolisen. Migrationsverket kan alltså besluta att någon ska utvisas oavsett om det är praktiskt möjligt? Ja, säger Lars Skoglund. Det blir polisens problem att lösa det.
27/5
Tidigare 18/5
Fler papperslösa iranier kommer att börja hungerstrejka på Gustav Adolfs torg och ytterligare ett stort tält kommer att sättas upp där.
I två veckor har 13 personer hungerstrejkat och någon har redan varit på sjukhus och kommit tillbaks och nu ligger en person på sjukhus berättar Mohammed Behezadi. Just nu är det ett 70-tal iranier som deltar i protesterna på torget alla med olika bakgrund och olika skäl för att få stanna – men, som de säger själva, med det gemensamma att de är just politiska flyktingar, aktivister som kämpat mot diktaturen i Iran. De har varit i Sverige i mellan två och tolv år och har tvingats försörja sig med svartjobb för tio-femton kronor i timmen.
Tidigare 6/5
Hungerstrejken bland iranier på Gustav Adolfs torg i Göteborg gick på fredagen in på femte dygnet. Två kvinnor fick under dagen föras till sjukhus.
Men vi fortsätter vår hungerstrejk tills vi får besked från Migrationsverket eller regeringen, säger Mehdi Sheik Najdi, en av de tio iranierna som hungerstrejkar. Enligt Najdi finns 50-60 iranier i Göteborg och 100-tals i hela landet som kräver politisk asyl. Migrationsverket säger nej men ingen utvisas för närvarande till Iran på grund av den politiska situationen i landet. Vi lever i ovisshet och med en ständig rädsla för att vilken dag som helst tvingas återvända till Iran, säger Najdi. Många av oss har vistats i Sverige i åtta, tio, tolv år men vi har svårt att skaffa arbete och bostad. Vi vill inget hellre än att arbeta och betala skatt i Sverige.
Enligt iranierna, som slagit upp två tält på Gustav Adolfs torg, riskerar de att hamna i fängelse eller att avrättas om de utvisas till Iran. Sverige skickar oss i döden om vi skickas tillbaka till Iran, säger Reza Yekehzare. Det vore en skam för Sverige och den svenska regeringen. Flera av de hungerstrejkande träffade statsminister Fredrik Reinfeldt när han besökte Göteborg under torsdagen. Men han hänvisade bara till Migrationsverket, säger Najdi. Problemet är att Migrationsverket struntar i oss och våra argument.
I mars och april genomförde iranierna i Göteborg en aktion i Smyrnakyrkan i protest mot Migrationsverkets ställningstagande. Men det ledde inte till någonting, säger Najdi. Därför har vi nu inlett en hungerstrejk. Två personer började sin hungerstrejk i måndags, två till på tisdagen och sedan har antalet ökat med två för varje dag. Det är meningen att antalet hungerstrejkande skall fortsätta att öka. Får vi inget besked från myndigheterna inom 20 dagar kommer vi även att sluta dricka vatten, säger Najdi. Under fredagen fick två kvinnor föras till sjukhus sedan de drabbats av yrsel och illamående.
Tidigare 25/3
I tolv dagar har Randa Maana vägrat äta. Hon hungerstrejkar för att Migrationsverket ska ompröva utvisningsbeslutet mot hennes son.
I dag mår jag inte bra, säger Randa Maana där hon sitter uppkrupen med ett täcke i soffan. Vardagskläderna har hon bytt ut till mysdress. I lägenheten där hon håller sig gömd är tv:n hennes bästa vän. Yrseln och huvudvärken gör sig konstant påmind och hon har svårt att koncentrera sig efter att i tolv dagar ha levt på bara vatten. Jag känner inget hopp längre och har inga större förväntningar på att något ska hända.
De första tio dagarna var hon inte så påverkad av hungern, men nu mår hon riktigt dåligt. Trots det står beslutet fast. Hon tänker matvägra tills Migrationsverket ändrar sig. Randa känner sig sviken av myndigheterna, slarviga advokater och att handläggningstiden för familjen drog ut på tiden. Det tog 4,5 år från att de sökte asyl till att Migrationsverket gav dem slutgiltigt avslag och ordnade med papperna inför hemresan. Under den tiden har min son Khaled blivit vuxen i Sverige. Han var 12 år när han kom, idag är han 17 år. Khaled har sin skola och kompisar här. Han är helt integrerad i samhället.
Zana Ilic på Invandrarcenter i Landskrona är kritisk till hur Migrationsverket hanterar familjen Raanas situation och menar att det finns flera brister i utredningen av familjen. Bara en sån sak som att Randa är utsatt för hedersrelaterat våld av sin man i Libanon borde vara skäl att få stanna i Sverige. Hon har en shariadom över sig och kommer inte överleva om hon skickas tillbaka.
Hungerstrejken påverkar dock inte Migrationsverkets inställning. Beslutet om utvisning står fast. När man prövar ansökningar om uppehållstillstånd eller asyl i Sverige så har man en grundprövning. Vid beslut om avslag kan du överklaga upp till migrationsöverdomstolen. Migrationsverket har ingen möjlighet att ompröva ett beslut som fastställts av en domstol man kan bara pröva nya omständigheter, säger Carl Bexelius, stabsjurist på Migrationsverket.
Tidigare 10/3
En sittstrejk pågår nu i Smyrnakyrkan i Göteborg. Bakom aktionen står en grupp iranier som varit åratal i Sverige utan att få uppehållstillstånd.
Sedan den första mars är ett hörn av kyrktorget i Smyrna i Göteborg hem för ett 30-tal iranier. De befinner sig där under kyrkans öppettider i ett försök att få Migrationsverket att ta deras situation på allvar. Vi är desperata, säger Mehdi Sheik Najdi, som är ordförande i protestgruppen ”Misstro oss inte”. De har alla befunnit sig länge i Sverige, någon ända sedan 1999, men har inte fått uppehållstillstånd. Mehdi Sheik Najdi berättar att de har en bakgrund som politiska aktivister och inte kan återvända till Iran, men Migrationsverket tror dem inte. Om vi tvingas återvända till Iran så hamnar vi i fängelse, vi kan bli avrättade, säger han.
Mehdi Sheik Najdi är själv uppväxt i en djupt religiös familj i Iran, men har i dag lämnat islam, något som han tror också skulle ge honom problem om han tvingades tillbaka. Som ateist känner han sig ändå hemma i Smyrnakyrkan, och är djupt tacksam över att församlingen låter gruppen genomföra sin protest där.
Vi får väldigt mycket stöd och hjälp. Urban Ringbäck kommer och pratar med oss, undrar om vi behöver något, de är verkligen jättesnälla mot oss, säger han. Urban Ringbäck, föreståndare i Smyrna, berättar att det var naturligt att öppna kyrkan för iranierna. Det är behjärtansvärt, speciellt att uppmärksamma de långa väntetiderna som drabbar människor, säger Urban Ringbäck. Iranierna tänker hålla ut tills Migrationsverket tar upp deras fall igen. Om de fortsätter att säga nej kan det bli hungerstrejk, vi har ingen annan utväg, säger Mehdi Sheik Najdi.
