Två av tre arbetslösa får ingen arbetslöshetsersättning alls – utan är hänvisade till familjen eller socialbidrag. Det är en fördubbling jämför med våren 2006, visar nya siffror från Arbetsförmedlingen som DN tagit del av.
I början av 2006 hade 70 procent av alla arbetslösa ersättning från arbetslöshetsförsäkringen. Sedan dess har andelen fallit kraftigt. Nya siffror som Arbetsförmedlingen presenterar i morgon i sin årsredovisning visar att raset fortsätter. I november förra året fick endast 36 procent av de som är arbetslösa på heltid ersättning från arbetslöshetsförsäkringen, kan DN avslöja i dag. Det är en minskning med tre procentenheter sedan förra året. Under november, som var Arbetsförmedlingens mätmånad, var nästan 202 000 personer öppet arbetslösa. Av dessa har därmed ungefär 120 000 personer ingen ersättning alls. För den gruppen återstår att leva på familjen eller försörjningsstöd. Det finns ingen heltäckande studie över hur de utan ersättning lever. Men en undersökning som Socialstyrelsen publicerade i augusti förra året visade att arbetslöshet var den absolut vanligaste orsaken för dem som får socialbidrag.
Av de 277 500 som fick socialbidrag 2010 fick 38 procent det på grund av arbetslöshet. Melker Ödebrink, kanslichef på Arbetslöshetskassornas samorganisation (SO), menar att den låga täckningsgraden hotar trovärdigheten i systemet. När det är få som får ersättning börjar folk tveka på arbetslöshetsförsäkringens funktion. Och det är väldigt allvarligt, säger han. Våren 2007 genomförde regeringen flera stora förändringar i arbetslöshetsförsäkringen. Bland annat höjdes avgifterna kraftigt. Dessa kopplades till arbetslösheten inom de olika a-kassorna. Under loppet av två år lämnade en halv miljon människor a-kassan. I regel fick de som tjänade minst betala mest. På flera håll inom LO var den sammanlagda avgiften för fack och a-kassa uppe på 700–800 kronor. Det innebar att organisationsgraden blev högre bland tjänstemän än arbetare, säger Anders Kjellberg, professor i sociologi vid Lunds universitet. Han har i många år följt organisationsgraden i svensk fackföreningsrörelse och hos a-kassorna.
Mellan hösten 2006 och november förra året minskade andelen som är med i a-kassan från 82,8 till 70,2 procent. Även om tappet var stort motsvarar det inte halveringen av andelen arbetslösa som får arbetslöshetsersättning. Att andelen som får ersättning har sjunkit beror på att regelverket förändrats. Det är svårare nu att få ihop ett arbetsvillkor, säger Melker Ödebrink. Skärpningen av arbetsvillkoret innebär bland annat att man måste ha arbetat minst 80 timmar i månaden under sex månader. Det innebär att många som arbetat halvtid i sektorer där normalarbetstiden är mindre än 40 timmar per vecka inte får någon ersättning vid arbetslöshet. Det kan också vara förklaringen till att unga och utlandsfödda, enligt Arbetsförmedlingen, är överrepresenterade bland dem som inte får ersättning.
De varvar ofta arbete med arbetslöshet och har svårt att få ihop ett arbetsvillkor, säger Ödebrink. Regeringen utreder nu på nytt, i den parlamentariska Socialförsäkringsutredningen, möjligheten att införa en obligatorisk a-kassa. Men att införa en obligatorisk a-kassa kommer inte att hjälpa om inte andra regler samtidigt ändras. Med dagens regelverk skulle ett obligatorium inte förändra någonting. Alla som uppfyller ett arbetsvillkor får redan i dag ersättning från grundförsäkringen. Den gruppen, ungefär 10 000 per månad, skulle få högre ersättning. Övriga berörs inte alls förutom att de är tvungna att betala en avgift utan att få något, säger Melker Ödebrink.
